weliveit

Ni får läsa det här ifall ni orkar, det är hur jag känner mig just nu & tycker ni borde veta..

var ska jag börja? känner jag måste skriva av lite, inte om dagar ingenting. utan om hur jag just nu känner mig, ett ord kan beskriva allt så fucking förkrossad! kanske inte är den där maria som ni alla lärde känna från början jag kanske är förändrad, jag har gjort misstag jag vet jag är inte felfri och jag är inte ängel men jag har lärt mig av mina misstag & mitt grovaste misstag jag lärde mig av den. jag ber varje kväll till Gud om att allt ska bli bättre, dagar går & dagar kommer allt blir bara värre och värre. jag var bäst i skolan förut, jag rökte inte jag drack inte jag gjorde inget av de där jag gick på fotboll simning dans asså jag mådde bra. sen nu jag vet inte vad som har hänt med mig men under hela 2009 och nu 2010 jag är förstörd ut och in jag mår inte bra helt seriöst jag går inte i skolan längre, jag åker dit är med 1 lektion taggar därifrån på helgen vettefan vad jag gör, jag gör fel saker går i min brors spår fuck this shit hur började allt egentligen? vare 3 år sen när ja förlora världens bästa bror? ända sen den kvällen har varit helt borta har sett saker jag inte borde se, saker som inte finns har hört grejer som folk pratar om, vilket inte dom gör. jag inbillar mig i massa grejer, på kvällarna jag ser någon stå vid min säng är de min skyddsängel eller är det någon som e efter mig? som jag sa, jag har blivit helt psykad på riktigt jag vet inte vad jag ska ta mig till. litar inte på folk, älskar inte många ogillar dom flesta hatar vissa. de känns som tusen knivhugg i hjärtat har blivit sviken av många, den ända som jag trodde skulle förstå mig är borta ur mitt liv, efter över 1 år har jag kämpat o krigat fuck this jag ger upp fan. jag är inte sån som ger upp, jag kämpar tills jag får vad jag vill ha, men nu känns de som de hopplöst de kommer aldrig funka jag åker snart också. han har de säkert bättre utan mig & just därför har jag gått vidare. jag vet jag har svikit många av er närmaste men ni vet att jag älskar er & försöker verkligen finnas där jag vet det är inte tillräckligt med ord men jag försöker hjälpa er jag försöker få er må bra, bättre än mig. ni vet att jag tar era problem före mina för skitsamma mina går inte o lösas & nu jag stänger av alla känslor förutom hatet. min familj jag har sån grov hat mot er, hat för allt ni gjort mot mig hat för ni lämnar mig som jag är just nu hat för ni inte kan förstå mig ni som ska va dom som förstår mig dom som finns där. Speciellt hat mot dig pappa du lämnade mig du åkte bara iväg, du sa inte ett fucking shit och jag blev kvar lämnad här som ett jävla frågetecken du hörde aldrig av dig, fick fråga massa kusiner & släktingar om var du är och hur du mår, ingen jävel svarade på mina frågor så ett STORT FUCKING HAT TILL ALLA ER! de såhär jag mår just nu, besviken och förkrossad.. känner ingen kärlek längre bara hat fylld i mitt hjärta, ångesten tar över och för varje dag som går blir jag bara mer & mer trött på allt, trött på livet. Jag tycker inte synd om mig själv, för jag känner att det här är ända stället jag kan få ut allt jag känner inom mig, vill bara skrika allt jag kan vill bara slå på något få ut min ilska för jag pallar inte mer såhär.. en dag vet jag att Gud kommer ge mig belöningen, belöningen för tålamodet jag har haft för alla dom här åren jag gråtit sönder mig för allt jag gått igenom jag vet att den dagen kommer, jag hoppas min styrka e kvar tills då. Vill bara åka bort från det här landet, rensa mina tankar kunna förändra mig på ett bra sett. Och ett speciellt tack till 3 tjejer som stått vid min sida år tillbaks, vänner har kommit och vänner har gått men vi har återstått det har alltid varit vi, och jag ger all min kärlek till er jag ger hela mitt hjärta och min tillit till er, ni vet vilka ni är. Sen vill jag tacka en till speciell person som visat mig vad äkta kärlek är, jag vet jag är en idiot som sitter och väntar på dig men vad mer kan jag göra jag är obotligt förälskad i dig. jag kan inte gömma mig längre ända sen du kasta min kärlek. Mitt huvve säger idiot glöm han, mitt hjärta säger släpp aldrig taget håll ut till slutet, det är vad jag tänkt och göra.
Tror det var allt jag ville skriva.
Peace out

- ingen e nämnd ingen e glömd