weliveit

sitter i mitt lilla hörn ensam & rädd
kopplar bort allt från världen & tårar rinner ner
lutar huvudet mot väggen & hör in till andra rummet
mamma sjunger vaggvisan hon förut sjöng till mig när jag var liten
jag hör på hennes röst hur krossad hon är, mammas hjärta har brustit
mina ögon slocknas och jag hör en röst "var stark & ge aldrig upp"
rösten vägrar försvinna och jag börjar skaka, allt blir svart
nu känner jag hur jag sakta faller ihop & öppnar genast mina ögon
han ligger breve mig och frågar "hurere du verkar förvirrad" och ger mig en kyss
shit, vad fan var de där?
jag sjunker sakta i hans famn & hoppas det varar för alltid..

/MariaCole ~